Kennel Fieldworks hundar som alla har CH Icetops Jelpa bakom sig
                                    Fieldworks Stefnir  - Fieldworks Ko´meta -  CH Fieldworks Lava - CH Fieldworks Raumur                                                                             Foto: Maria, kennel Áperla                                   

ISLÄNDSK FÅRHUND

Den isländska fårhunden är en medelstor rektangulär spets av nordisk typ. Den är en gårds-och vallhund och ingår i grupp 5.  Alla färger är tillåtna men det är önskvärt att en grundfärg dominerar. Två hårlag förekommer, medellång (kort) samt lång. Pälsen ska oavsett längd vara tätvuxen och vattenfrånstötande.

BAKGRUND

Den isländska fårhunden är Islands enda inhemska hundras. Den härstammar från hundar som skandinaviska sjöfarare förde med sig vid de första bosättningarna på Island under 800-talet. Släktskapet med de skandinaviska spetsarna är påtagligt och grunden till den isländska fårhunden återfinns utan tvivel på den skandinaviska halvön och inom barrskogsbältet öster därom.
Inslag av hundar stammade från den brittiska öarna kan också skönjas. Utbytet mellan Island och de brittiska öarna har       under Islands drygt tusenåriga historia varit större än vad vi skandinaver vanligen föreställer oss. Bra hundar och goda hästar har alltid varit till ovärderlig hjälp för människorna på "Sagornas ö". Många historier beskriver hur stort värde man satte på goda vallhundar. Islandsvännen Mark Watson, som bl.a. forskat kring islandshundar, hävdade i en tidningsartikel 1972 att bönder efter en valpsjukeepidemi vid slutet av förra århundradet kunde byte en häst och två får mot en sann islandshund. Förutom att valla ska den isländska fårhunden vakta hus och gård. Den ska vara sin husbondes trogna följeslagare i de dagliga sysslorna på gården, en god kamrat i alla lägen.

VALLHUNDEN

Det är primärt i arbetet med får som den isländska fårhunden värderats, men den används även på hästar och kor. Då Island är fritt från stora rovdjur och enär de stora avstånden gjort boskapsstölder sällsynta har det inte funnits behov av en aggressiv vakt- eller försvarshund. Dennes vallande uppgifter är i första hand att samla och driva djuren. Får och andra husdjur som under sommarmånaderna fritt får vandra över oerhörda vidder för att söka sin föda samlas på hösten till skiljning och slakt. Tillsammans rider traktens bönder iväg med sina hundar för att utföra arbetet. Med sin fantastiska energi, sitt stora mod och sin iakttagelseförmåga bidrar hundarna till att djuren finner vägen till skiljningsplatserna. En ivrigt skällande islandshund får fart på tackor och lamm även när de trycker bakom lavablock eller i håligheter iden vulkaniska terrängen. Då kor ska mjölkas eller hästar hämtas får de ibland finna sig i att ha en energisk liten hund i hasorna.

VAKTHUNDEN

Islandshunden är en gårds- och vallhund. Som gårdshund ska den hålla gården ren från friströvande djur som inte har där att göra. Den ska också varna då främlingar är i antågande. Inte så mycket för att uppmärksamma ett hot, utan mer för att förbereda ett besök. De isländska bondgårdarna har enligt tradition under århundraden erbjudit husrum åt resenärer. Islandshunden är med sitt skall en utmärkt vakthund som absolut ej får vara aggressiv. I flerbostadshus i tätbebyggda områden kan en skällande vakthund uppfattas som påfrestande. Något att tänka på! Rasen har ju som många andra spetsar lätt till skall, men det går att hålla ner med uppfostran. Inga hundar behöver skälla i tid o otid.  Att en del skäller i utställningsringarna när dom ser andra rasfränder kan ju upplevas väldigt negativt, men jag anser att det handlar om uppfostran återigen, och att domarna har ett ansvar att blir det för mycket av "det goda" får den/dom hundarna som stör med skall o i vissa fall utfall ej deltaga i konkurransen den dagen.

TEMPERAMENT

Islandshunden är en robust och livlig hund med ett vaket temperament. Den är vänlig, nyfiken och modig. Den ser nöjd ut och tycks ofta leende. Många kan vittna om hundens självständighet, trots detta har den lätt att lära, såväl sådant man önskar som  motsatsen. Behandlingen av den lilla valpen i det nya hemmet är därför mycket viktig. En valp som t.ex. fritt får ströva omkring utanför den egna gården under sina tidiga upptäcktsfärder kan som vuxen komma att leva ett vagabonderande liv såväl nära som fjärran. Inte sällan slutar sådana hundar sina dagar på landsvägen efter ett alltför häftigt möte med en bil. En hund som däremot fått lära sig gårdens gränser som liten blir gårdsfast och hemkär. Islandshunden ska vara glad i människor men den kan var ganska "tuff" mot djur. Harar, grävlingar, kråkor och andra större djur som passerar över gården (reviret) blir bortfösta snabbt och bestämt. För att trivas med tillvaron behöver islandshunden inte bara fysisk motion. Rasens ursprungliga arbetsuppgifter, som ställer stora krav på hjärnans medverkan gör att den måste få använda sitt huvud för att må bra. En hund som ej är i arbete bland djur på en gård kan få sitt mentala behov tillfredsställt genom lydnadsträning, bruksarbete, spårning, agility eller annat som kräver att den "använder insidan av huvudet". Rasens i grunden livliga beteende gör att stresslekar (högfrekvent boll- och pinnkastning, livliga jaktlekar m.m.) ÄR DIREKT OLÄMPLIGT!!!!!! Den rastypiska självständigheten kan utan kontakt och ledarskap från ägaren resultera i en självsvåldig hund som vill göra som den själv vill utan hänsyn till husse eller matte. NÅGOT ATT TÄNKA PÅ.................. God kontakt, ett tydligt ledarskap och en plats i flocken (familjen) från tidig ålder är därför de viktigaste ingredienserna för den grundtrygghet varje isländsk fårhund behöver.  Har inte upplevt att dom är benägna att jaga, har stött upp en hel del harar och rådjur under årens lopp, men intresset att förfölja är svagt.

TYP

Bland de isländska fårhundarna skiljer sig individerna ofta avsevärt från varandra. De båda pälsvarianterna samt de olika färgerna av varierande sammansättning, skapar stor individvariation. Den stora acceptansen vad gäller storlek (tik 42 cm, hane 46 cm), idealmåtten för rasen, bidrar ytterligare till att individer inom rasen upplevs som väldigt olika varandra. Oavsett dessa skillnader bör den livliga, vänliga, nyfikna och modiga islandshundens karaktär alltid lysa igenom. Rasstandarden, som beskriver rasen i detalj, kan beställas från Svenska Kennelklubben 08.795 30 30

SJUKDOMAR

Rasen uppvisar hitintills inga kända rasbundna sjukdomar i Sverige. Allmänt gäller att man håller sig á jour med sin hunds hälsotillstånd. Det görs lämpligen vid dagliga, eller åtminstone tätt återkommande inspektioner. Sådana är också bra träning för framtida veterinärbesök, utställningar o.s.v. Man undersöker då öron, avlägsnar ev., tandsten, klipper klor och håret under tassarna samt runt, borstar igenom pälsen samt avlägsnar ev. fästingar. Personligen tycker jag ej att islandshunden är lika utsatt att få fästingar som t.ex. golden retrievern är. Även om dom är långhåriga har dom en lättskött päls, en deltalj är att dom aldrig luktar "hund" trots att dom är blöta vilket dom flesta andra raser gör. Vi har idag börjat röntga både HD/AD samt ögonlysa, men tycker inte att det är något större problem med detta inom rasen. Det är ju en liten och lätt hund så skulle den få någon grad av HD är det ju ingen katastrof, kan en stor golden leva ett långt liv med kraftig HD utan att ha problem fungerar det även för en isländsk fårhund...

Här nedan följer foton på dom hundar vi har använt i vår avel, samt en del av dom som ligger bakom i stamtavlorna.

 Gloi f 1987                    Icetops Charlotte f 1987
NUCH Garda-Grettir-NUCH Solei      SUCH NUCH Vaskur av Björnli-NUCH SUCH Ada

SUCH NUCH Vaskur av Björnli f 1984                                   NUCH SUCH Ada f 1983
Snaer fra Keldnakotti-Pila fra Olafsvellir)                                                (Snaer fra Keldnakotti-Tyra av Björnli)


SUCH Icetops Jelpa f 1991        SUCH FINUCH Fieldworks Lava f 1994
Gloi- Icetops Charlotte)     (SUCH NUCH SV-92,94 Gáski-SUCH Icetops Jelpa)



SUCH NUCH SV-92,94 Gáski f 1990                        SUCH NUCH INT CH SV-90 Bärbys Bangsi f 1988
SUCH NUCH INT CH SV-90 Bärbys Bangsi-NUCH SUCH Katla)          ( Trausti-SUCH Sletta)

Valpar f 1994 e Reykja-Gáski                      Fieldworks Haukur 4 mån.
(Dotti-Haukur.Snurran-Tjappo-Lava-Lillebror)                                             

TJH-bev SUCh Ulvdalens Ha´ski f 1992       INT NORD CH Freiers Tofa f 1986
(SUCH NUCH SV-92,94 Gáski-INT NORD CH Freiers Tofa)     (NUCH Huni av Björnli-Katla av Björnli)

Fieldworks Gullfoss, Laki, Keldur, Hella f 1996-09-05
(Ulvdalens Ha´ski-Icetops Jelpa)

SUCH Kersins Tappi f 1997 (imp Island)

Lavas valpar f 1997.10.20 e Kersins-Tappi
Lava-Hrisla-Tanni-Prins-Tildra-Flekkur-Teitur-Reykja)

SUCH FINUCH Gydjans Lagsi f 1995
(INT NORD CH NORDV-99 SV-97,99 LPI Yrar-Garpur-SUCH Gydjans I. Urdur)

SUCH FINUCH Gydjans Lagsi & SUCH FINUCH Fieldworks Lava
FKK Eckerö 2000.09.17 BIM & BIR

SKK Österbybruk 1999.05.22 (H-Å Sperne)     SKK Avesta 1999.06.13 (R Masters,England)
SUCH FINUCH Fieldworks Lava BIM & SUCH NUCH Gáski BIR) (SUCH FINCUH Fieldworks Gullfoss BIR & SUCH FINUCH Fieldworks Lava BIM)                                                                        

SKK Torsåker 2000.09.03
SUCH FINUCH NUCH Fieldworks Gullfoss BIR & SUCH FINUCH Fieldworks Lava BIM

Baldi
(Prickur-Mysla)

Lavas valpar med Baldi födda 2002

CH Fieldworks Raun (Baldi-Lava)

Fieldworks Keldur f 1996
(SUCH TJH-bev Ulvdalens Ha`ski- SUCH Icetops Jelpa)


Steffis andra kull med Keldur födda 2004-05-22
Freyfaxi - Hrimfaxe - Isafold - Glanna - Ko´meta - Markva


 CH Fieldworks Raumur (Jonte) & Fieldworks Ko´meta (Malva) cert,cacib BIR
båda är efter Keldur o Steffi f. 2003 & 2004

back to page 1